Bokens tre delar

0
71

Denna bok innehåller tre delar som nu kortfattat kommer introduceras. Delarna behöver inte nödvändigtvis läsas i den ordning de är nedskrivna. Vill man exempelvis hoppa direkt till frågan ”varför värdeskapande vetenskapande?” så kan man börja med del tre. Kom bara ihåg att delarna bygger på varandra. I både del två och del tre används flera ord och begrepp som kan kännas svårbegripliga utan den förklaring som givits i tidigare avsnitt.

Första delen handlar om att etablera begreppen vetenskapande respektive värdeskapande i relation till skolan. Vad innebär det egentligen att arbeta vetenskapligt i skolan? Och vad menas med värdeskapande lärare och elever i skolan? Vem skapar värde för vem i skolan, nu och i framtiden, och vilka olika sorters värden finns det att välja på?

En pedagogikforskare lyssnade för några år sedan en kort stund på berättelsen om vårt arbete, och reflekterade sedan så här:

“Om man tror att värdeskapande hör hemma i skolan så har man inte förstått något om vad skolan handlar om.”

Vi håller såklart inte med, men ser ändå detta citat som värt att komma ihåg, eftersom det illustrerar en viktig pedagogisk utmaning denna bok behöver ta sig an. Om en mycket erfaren pedagogikprofessor inom ett närliggande område initialt missuppfattar oss på detta vis, kan det mycket väl finnas många fler där ute som inte förstår vad vi menar när vi använder begreppet värdeskapande. Därför innehåller första delen en ganska detaljerad förklaring av några olika perspektiv på värdeskapande i relation till lärare och elever i skolan. Begreppet som sådant kan nämligen i sig komma att bli en viktig pusselbit i de kommande 120 årens skola. Det beskriver något ytterst centralt i den mänskliga upplevelsen, och som hittills inte fått så mycket fokus i skolan.

Andra delen handlar om den vetenskapliga metod vi valt att kalla för värdeskapande vetenskapande. Metoden beskrivs först översiktligt och kortfattat, sedan detaljerat och kanske rentav lite långrandigt. Men vi tror det är viktigt att vara specifik, omsorgsfull och tydlig med vad vi menar. Det är inte lätt för utomstående att förstå, uppskatta eller börja tillämpa en ny vetenskaplig metod om det inte finns en detaljerad beskrivning av bakomliggande tankesätt, övergripande arbetsprocesser och praktiska tekniker för vardagligt vetenskapande i skolan.

Tredje delen innehåller en nästan lika detaljerad genomgång av olika skäl till att arbeta med värdeskapande vetenskapande. Om man redan är involverad i praktiskt arbete med metoden och har sett dess värde och effekter, så är denna del kanske den minst intressanta. Om man däremot är helt ny i sitt intresse, så kan genomgången säkert ge många nya tankar och goda skäl att fördjupa sitt intresse. Del tre kan också vara användbar för den som vill få med sig kollegor eller vänner på att arbeta med värdeskapande vetenskapande. Sexton argument ges för varför skolan kan ha god nytta av metoden, sorterade efter när i tiden olika effekter kan tänkas uppstå.

Denna bok är långt ifrån komplett. De tre delarna innehåller inte i närheten av allt som kan sägas om värdeskapande vetenskapande. Eftersom boken är ett första försök att introducera och etablera ett nytt begrepp, så är tyngdpunkten lagd på att beskriva vad detta handlar om, hur det går till rent praktiskt och varför det kan tänkas vara en bra idé.

Det som av plats- och tidsbrist har fått vänta är dels kritiska perspektiv kring olika problem och svårigheter metoden kan komma att medföra, dels praktiska exempel från skolor runt om i Sverige som arbetar med värdeskapande vetenskapande idag. Vi ber att få återkomma i dessa frågor.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here