VBES.SE

Kompetensutveckling för lärare leder sällan till förändrad klassrumspraktik, och ännu mer sällan till positiva effekter på elevers lärande. Ett grundproblem är svårigheten i att mäta och följa effekter av lärares kompetensutveckling på elevers lärande. Värdeskapande vetenskapande är en ny och fungerande lösning på den utmaningen. När mixade data löpande samlas in kring vilka effekter lärare ser av olika handlingar de genomför med eleverna, blir det möjligt att följa vilken kompetensutveckling som leder till önskade effekter på eleverna. Vid kompetensutveckling blir det nämligen enklare för lärarna att veta vad som kan prövas, komma ihåg att prioritera utvecklingsarbetet, skrida till handling praktiskt...

Flera olika yrkesroller förändras när metoden värdeskapande vetenskapande tillämpas. Vissa yrkesroller förändras mer än andra, främst då lärledare och experter. Med expert menas här både högskoleforskare och andra auktoriteter. Andra yrkesroller förändras lite mindre, såsom skolledarens. Den yrkesroll som kanske förändras minst, i alla fall på kort sikt, är lärarens. Och det är nog tur det. Stora förändringar för många människor är alltid svårt att hantera rent praktiskt. Kanske är det just den marginella förändringen för lärare som gör att värdeskapande vetenskapande fungerar så väl i praktiken. För läraren är, i bästa fall, det enda som ändras den ordning i...

Skolutveckling kan handla om mycket mer än lärares kompetensutveckling. Många andra typer av utvecklande ledarskap i skolan kan underlättas med värdeskapande vetenskapande som metod. Det kan vara en skola med utmaningar som behöver genomföra olika åtgärder för att vända en negativ trend. Eller en skola som av andra skäl identifierat ett behov av förändrade arbetssätt i någon önskad riktning. Kanske i enlighet med en gemensamt beslutad målbild kring vad som utgör god undervisning, eller kring vad det innebär att vara en god kollega. Det kan även handla om en skola som behöver förändra arbetsplatsens kultur eller personalens värderingar. Högre förändringstryck I...

Vi har sett hos några av de skolor som ingår i vår forskning att det blir lättare att uppnå en mer vetenskaplig skola med metodiken värdeskapande vetenskapande. Skolverkets luddiga formuleringar kring vetenskapande uppfylls enkelt och konkret när den nya vetenskapliga metoden tillämpas, vilket också bekräftats av Skolinspektionens genomförda granskningar. Låt oss titta lite närmare på skollagen kring vetenskaplighet. Att uttrycka sig kort och koncist är ju en dygd. Författarna av skollagen kan detta. När det kommer till utbildningens utformning ges en enda kort mening kring skolans vetenskapande (SFS 2010:800, 1 kap. 5 §): "Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad...

Många av de som arbetar på huvudmannanivå ser värdeskapande vetenskapande som en naturlig vidareutveckling av deras befintliga systematiska kvalitetsarbete. Det blir ett nytt och enkelt sätt att uppfylla myndigheternas krav på systematik, struktur, rutiner och dokumentation. Med hjälp av aktiviteterna och teknikerna i värdeskapande vetenskapande får huvudmannen vetenskapligt robusta svar på viktiga frågor som: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Därmed stärks analysförmågan. Mer "på riktigt"-material Även på skolenheter ser man vinster i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolledare talar om att de får mer av ett ”på-riktigt”-material. Ett datamaterial de uppfattar som mer tryggt och sant...

Där arbetet med värdeskapande vetenskapande har kommit längst har vi sett att det etablerats nya och gränsöverskridande praktikgemenskaper, eller på engelska communities of practice som forskaren Étienne Wenger (1998) kallar det. Lärare, lärledare, skolledare och experter samarbetar över hela landet i skapandet av designprinciper, alltså uppdrag, taggar och innehållspaket. Olika formuleringar av pedagogiska idéer testas allt bredare När varje yrkesmässig gemenskap formulerar allt bättre sätt att beskriva det görande, lärande och värdeskapande som krävs för att lyckas bättre, kan språkliga formuleringar spridas och testas allt bredare. Erfarenheterna som görs och delas kan användas av alla för att vidareutveckla innehållspaketen ytterligare....

Alla lärare använder sig förmodligen av metoden trial-and-error i sin undervisning, vilket innebär att pröva något praktiskt och försöka lära sig av hur det gick. Sedan gör läraren mer av det som fungerat bra. Det är så vi människor gör i allmänhet för att försöka komma fram till ett tillräckligt bra sätt att hantera vår vardag. Men att varje lärare enskilt ägnar sig åt praktisk trial-and-error är en primitiv, dyr och ineffektiv metod. Det som gör sökandet efter allt bättre arbetssätt effektivt är om det sker systematiskt, metodiskt, reflekterande, teoribaserat, experimentellt och kollektivt. Det vill säga om det sker på...

Blir skolan verkligen effektivare av en ny vetenskaplig metod? Och hur påverkas arbetsmiljön när lärare förväntas dokumentera sina erfarenheter i vardagen vetenskapligt? Det har framförts kritik från fackligt håll vid uppstarten av några skolutvecklingsprojekt med värdeskapande vetenskapande. Framför allt har fackliga representanter lyft farhågor kring ökad dokumentationsbörda och ökad stress när sådan dokumentation ska ske digitalt, samt kring att skolledare nog inte kommer att klara sin roll som pedagogisk och vetenskaplig ledare. Rimliga farhågor vid den tidpunkt kritiken uttalades, innan vi visste hur det skulle gå. Stärkt vetenskaplighet är en del av lösningen, inte en del av problemet Nu ett antal...

I dag ligger huvudansvaret för lärarnas professionsutveckling främst på andra aktörer än på lärarna själva. Utbildningshistorikern Magnus Hultén (2019) beskriver träffande hur kampen om skolan de senaste decennierna utkämpats främst av myndigheter, forskare, experter, debattörer, skolpolitiker och skolhuvudmän.Krisbudskapet är nära sammankopplat med ett ökat fokus på enkelt mätbara kunskaper, i linje med den nyliberala styrmodellen new public management. En mer sofistikerad mätregim - på lärares villkor Att ta sig ur en skoldebatt som bygger på fördummande mätning kräver en ny mätregim som klarar av en högre grad av komplexitet. Värdeskapande vetenskapande utgör ett exempel på en sådan mätregim. Med en mer...