Tre konkreta forskningsresultat från tretton års forskning

0
420

Jag har hela hösten haft en stark känsla av att vi nått en milstolpe i vår forskning, efter en lång forskningsresa som för mig började 2009. Med två nyligen färdigskrivna böcker för praktiker (se här och här) som sammanfattar 13 års empirisk forskning, har det nu blivit hög tid för mig att lägga extra fokus på högskolans “tredje uppgift” – att sprida några goda och uppmärksammade forskningsresultat så de kommer fler i samhället till nytta.

Nyttiggörande av forskningsresultat är en av högskolans tre kärnaktiviteter, något som regleras i högskolelagen. Det handlar om “aktiviteter för att forskningsresultat ska komma samhället till nytta”, enligt Chalmers förre vicerektor för nyttiggörande. Patent- och registreringsverket är tydliga med att det är MITT ansvar som forskare att tillse att resultaten från min egen forskning kommer till nytta ute i samhället. Okej, då får jag väl försöka göra det! Ett steg i detta arbete kan ju vara att kort sammanfatta våra mest intressanta resultat hittills. Det tänkte jag göra i detta blogginlägg, i form av tre konkreta forskningsresultat – 1) värdeskapande lärande, 2) värdeskapande vetenskapande och 3) vetenskaplig social media.

För varje resultat beskriver jag först kortfattat vad det handlar om och vilka effekter vi sett i praktiken. Sedan ger jag en lite mer personlig bakgrund kring forskningsprocessen. Slutligen spekulerar jag i vilka som kan tänkas ha nytta av resultatet.

1. Värdeskapande lärande: Ett nytt och effektivt sätt att stärka elevers och studenters motivationen och lärande

Tänk dig eleven eller studenten som kompetent aktör ute i samhället. I allt fler skolor och högskolor får elever och studenter tillämpa sina kunskaper i olika försök att skapa värde för verkliga mottagare utanför klassen eller skolan. Arbetssättet kallas värdeskapande lärande och skildras ingående i en nyutkommen bok som heter “Den värdeskapande eleven”. I boken beskrivs på ett lättillgängligt sätt vad värdeskapande lärande är, vilka effekter det ger och hur lärare kan komma i gång rent praktiskt. Ett femtiotal konkreta arbetssätt och verktyg som framkommit i vetenskapliga studier beskrivs ingående. Utmaningar för lärare lyfts och kopplingar görs till hållbar utveckling, integration och bedömning. Läsaren får löpande genom boken ta del av verksamma lärares och rektorers berättelser om hur de jobbar, vilka effekter de sett och vilka råd de vill ge andra. Det går att läsa mycket mer om värdeskapande lärande här och här.

Effekter vi sett av värdeskapande lärande har dokumenterats vetenskapligt här och här, och handlar bland annat om att:

  • Elever och studenter får ökad studiemotivation, stärkt ansvarstagande och en starkare känsla av att utbildning känns meningsfullt. De lär sig då kunskaper och förmågor mer på djupet och får därmed ofta högre betyg.
  • Klassgemenskaper stärks vilket i sin tur leder till färre konflikter som inverkar negativt på undervisningens kvalitet och trygghet.
  • Samverkan mellan skola (eller högskola) och arbetsliv stärks vilket ger elever och studenter en utvecklad valkompetens inför framtida yrkesval.
  • Elever och studenter utvecklar mjuka kompetenser som självförtroende, uthållighet, initiativkraft, självinsikt, mod, kreativitet, social förmåga och samarbetsförmåga. Dessa kompetenser kallas ibland för “soft skills”; “21st century skills” eller “entreprenöriella kompetenser”.
  • Läraryrket blir roligare och upplevs som mer meningsfullt när elever och studenter visar mer engagemang i undervisningen.

Resan bakom det som beskrivs i boken “Den värdeskapande eleven” började 2009. Då blev jag del av forskarteamet kring Chalmers entreprenörskola. Detta utbildningsprogram gav så starka effekter på studenter att många av oss som utsattes för programmet förändrade våra liv och våra identiteter fullständigt. En sorts omprogrammering av unga mot att bli mer entreprenöriella. Det vi forskare var helt säkra på var att det fungerade alldeles strålande. Ibland nästan för bra. De starka effekterna på ungas lärande och personliga utveckling var helt enkelt uppenbara, år efter år. Mitt jobb som forskare var att försöka utröna vad det var som fungerade så bra, och hur man kunde få mer av det i samhället. Boken sammanfattar vad vi kom fram till. Men publiceringen av boken innebär inte att resan är slut, boken översätts just nu till spanska och sprids allt bredare. Däremot har vi kommit till en viktigt milstolpe. Nu är det fullt möjligt för vilken lärare som helst att uppnå de starka effekter på motivation och lärande som vi såg bland våra studenter, och som jag själv fick erfara som student 1999-2000 på Chalmers entreprenörskola.

De som kan ha nytta av detta forskningsresultat är främst lärare som vill öka sina elevers / studenters studiemotivation och djupinlärning av kunskaper och förmågor. Genom värdeskapande lärande når lärare därmed längre i sitt arbete.

2. Värdeskapande vetenskapande: En ny vetenskaplig metod för att stärka kvalitets- och utvecklingsarbetet i förskolor, skolor och högskolor

Tänk dig läraren som en av de främsta producenterna av utbildningsforskning. Det är en tilltalande tanke. Men forskning är svårt, och de metoder som finns att tillgå är många gånger väldigt komplicerade och därmed besvärliga att tillämpa. I andra fall är metoderna så förenklade att det är tveksamt om resultatet kan kallas forskning. För att överbrygga utmaningar med lärares egna vetenskapande har vi på Chalmers tagit fram en konkret metod – värdeskapande vetenskapande – som beskrivs i boken “Den vetenskapande läraren”. Metoden är anpassad för att kunna användas av lärare inom ramen för skolors, förskolors och högskolors kollegiala utvecklingsarbete, utan extern forskares hjälp. Kvaliteten i tillvägagångssätten, inte minst i det viktiga analysarbetet, erhålls i stället via väl beskrivna procedurer, formulär och andra former av underlag. Dessutom förklaras för läsaren, på ett tillgängligt sätt, det vetenskapliga arbetets grund och begrepp samt ger en översikt över olika metoder. Ett trettiotal olika skolhuvudmän runt om i Sverige har under åtta års tid deltagit i det forskningsprogram som ligger till grund för den här boken och dess metod.

Effekter vi sett av värdeskapande vetenskapande har ännu inte dokumenterats i vetenskapliga publikationer, men har beskrivits och exemplifierats ingående i min bok. Det handlar bland annat om:

  • Intressantare och mer meningsfull vardag för lärare, lärledare, skolledare och experter när utvecklingsarbetet blir mer naturligt sammanflätat med vardagen.
  • Starkare effekt av kompetensutveckling och skolutveckling när all personal deltar på ett sätt de upplever som meningsfullt och tidseffektivt.
  • Underlättat arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket är ett krav utifrån skollagen.
  • Mer meningsfullt och tidseffektivt systematiskt kvalitetsarbete när “på låtsas”-rapporter ersätts med insamling och analys av “på riktigt”-data av så kallad “mixad” typ – både kvantitativa skattningar och kvalitativ reflektionstext.
  • Stärkt lärarprofession när lärare, ofta under ledning av förstelärare, själva agerar vetenskapligt och beforskar sin egen pedagogiska praktik.

Resan bakom den nya metoden började med olika utvecklingsprojekt vi bedrev ihop med olika skolhuvudmän. Första gången den tillämpades praktiskt var i Sundsvall 2014-2016. För varje år och varje ställe metoden tillämpades på blev det alltmer uppenbart att det fanns ett stort behov av en vetenskaplig metod som passar lärare i skola, förskola och högskola bättre än etablerade forskningsmetoder. De är ofta alltför tidskrävande eller upplevs av många lärare som irrelevanta. Det behövdes en vetenskaplig metod som låg närmare lärarrollen än den klassiska distanserade forskarens metod att på avstånd betrakta olika skeenden utan att lyfta ett finger för att delta eller hjälpa till. När allt fler skolor runt om i landet prövade på den nya vetenskapliga metoden och därmed lyckades etablera en forskarkultur som involverade alla på skolan såg vi att det kunde göra stor skillnad både på kort och längre sikt. Inte bara för personalen och eleverna, utan för hela det omgivande samhället. En rektor sa nyligen till mig att “ni gör forskning folkligt”. Det tycker jag var bra formulerat.

De som kan ha nytta av detta forskningsresultat är främst de individer som brinner för utveckling av olika sorters utbildningsverksamhet. Det handlar ofta om förstelärare, även om just den titeln inte fångar alla de olika roller som arbetar med utveckling av utbildning. Det kan också handla om utvecklingsledare, skolledare, (förskole- och skol-)rektorer, lektorer, specialpedagoger, högskolechefer och andra som vill hjälpa sina kollegor att lyckas bättre i arbetet. Vi har också sett att olika roller som har ansvar för kvalitetsarbete kan få ut mycket av just detta forskningsresultat, såsom kvalitetschefer, utvecklingschefer och analytiker. En annan grupp är forskare som vill pröva en ny vetenskaplig metod i nära samarbete med praktiker.

3. Vetenskaplig social media: En ny typ av IT-stöd för utbildningsforskning samt för handlingsbaserat lärande

Att få syn på vad som fungerar i utbildning är ofta mycket svårt, och risken är stor att vi värderar högt det som är enkelt att mäta snarare än att försöka oss på att mäta det vi värderar högt. Samhällets digitalisering har dock medfört en framväxt av nya sätt att studera och mäta mänskliga upplevelser, exempelvis via sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn. Idag sker vardagliga dialoger människor emellan allt mer via digitala plattformar. Upplevelser kan då synliggöras och analyseras på helt nya sätt. Ett nytt forskningsfält håller här på att växa fram som kallas digital etnografi – observationsstudier i fält, fast via digital observation. På Chalmers började vi 2012 att bygga en ny typ av digitalt forskningsverktyg för sådan digital etnografi, som vi kallade Loopme. Det har möjliggjort nya sätt att studera utbildning, och har blivit ett kraftfullt verktyg för många lärare som nu beforskar sin egna och sina kollegors pedagogiska praktik via Loopme, läs mer på www.vbes.se. Idag används detta verktyg även praktiskt av lärare ihop med eleverna för att underlätta formativ bedömning av handlingsbaserad utbildning. Yrkeslärare använder verktyget för att digitalt leda och följa elevers lärande när de är på en arbetsplats, och för att kunna hålla en tät kontakt med dem på distans. Elever får handlingsorienterade uppdrag som de genomför och sedan reflekterar skriftligt kring. IT-stödet Loopme beskrivs mer i detalj på www.loopme.se, och arbetssättet för yrkeslärare beskrivs i en rapport till Skolverket här. Jag har också skrivit en forskningsartikel om Loopme, utifrån att verktyget etablerar en ny kategori av IT-stöd som vi kallar för “vetenskaplig social media”, läs den artikeln här.

Effekter vi sett av vetenskaplig social media, som beskrivs i forskningsartikeln och i en presentation på en forskningskonferens i USA här, är bland annat:

  • Stärkt analysförmåga genom att vi kombinerar styrkorna med kvalitativ intervjumetodik med styrkorna med kvantitativa enkätstudier, utan att för den skull behöva utstå nackdelarna med dessa etablerade vetenskapliga metoder.
  • Högre kvalitet i forskningsarbetet genom möjlighet till så kallad triangulering och replikering.
  • Enklare att bedriva studier som är longitudinella, vilket innebär att följa en och samma grupp deltagare under längre tidsperioder.
  • Mer kostnadseffektiv datainsamling – mycket mer data av hög kvalitet går att samla in per tids- och kostnadsenhet än vad etablerade forskningsmetoder möjliggör.

Resan bakom LoopMe som ett första exempel på vetenskaplig social media startade alltså redan 2012 på Chalmers tekniska högskola. Jag ville samla in data på distans från mina studenter för en forskningsstudie, och skissade på en mobil enkät för 14 deltagare, läs mer om den studien i en forskningsartikel här. Den resulterande enkäten driftsattes senare samma år och hade två mycket enkla frågor – ”Hur känner du?” och ”Varför känner du så här?”. Det som var intressant med den insamlade datan var att de två mycket enkla frågorna gjorde det möjligt för mig att se rätt in i ”huvudet” på studenterna. Studenternas reflektioner var mycket känslomässigt laddade och djupt reflekterande, och jag fick djup inblick i studenternas egna tankar och insikter. Det var tydligt redan på det här stadiet att en upptäckt hade gjorts genom att fokusera på elevernas mest emotionella lärhändelser. Idag ser vi att den tioåriga LoopMe-resan satte oss på spåret till att förändra utbildning i grunden på några olika sätt. Vi leder för närvarande tre förändringsagendor inom utbildning. Det är LoopMe som har gjort det möjligt för oss att göra skillnad på tre relativt olika områden samtidigt. De tre områdena är: 1) Förnya handlingsbaserad utbildning, 2) Förnya skolutveckling och 3) Förnya utbildningsforskning. Läs mer om hur vi arbetar med dessa tre områden här.

De som kan ha nytta av vetenskaplig social media är en bred grupp yrkesroller och individer. Loopme används redan idag av runt 40.000 personer runt om i världen, med väldigt varierande roller. Det används främst i förskola, skola och högskola av lärare och deras elever eller studenter, men har även kommit till nytta inom socialtjänst, inom hälso- och sjukvård och hos ett antal organisationer i privat sektor som ett verktyg för entreprenöriellt lärande på arbetsplatsen.

Ja, nu har jag gått igenom de tre främsta forskningsresultaten från de första tretton åren av min forskningsresa. Vart vi går vidare är just nu en öppen fråga. Har du idéer eller förslag, ta gärna en kontakt med mig!

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here