I dag ligger huvudansvaret för lärarnas professionsutveckling främst på andra aktörer än på lärarna själva. Utbildningshistorikern Magnus Hultén (2019) beskriver träffande hur kampen om skolan de senaste decennierna utkämpats främst av myndigheter, forskare, experter, debattörer, skolpolitiker och skolhuvudmän.Krisbudskapet är nära sammankopplat med ett ökat fokus på enkelt mätbara kunskaper, i linje med den nyliberala styrmodellen new public management.
En mer sofistikerad mätregim – på lärares villkor
Att ta sig ur en skoldebatt som bygger på fördummande mätning kräver en ny mätregim som klarar av en högre grad av komplexitet. Värdeskapande vetenskapande utgör ett exempel på en sådan mätregim. Med en mer sofistikerad vetenskaplig mätmetod, som dessutom bygger på lärarnas professionella bedömningar, kan lärarna förmodligen lyckas med mer än att ”bara” hjälpa sig själva och varandra i vardagen. De kommer sannolikt även på sikt att kunna visa vad som faktiskt är problematiskt i skolan, vilka lösningar som verkar fungera i olika situationer och vad skolpolitiker och andra ansvariga därmed bör göra på ett bredare plan. Lärarna kan i bästa fall lyckas ta kontrollen över det så viktiga problemformuleringsprivilegiet i skolan – makten att sätta dagordningen i skoldebatten.
Allmänhetens förtroende för lärare ökar
En lärarkår som sätter dagordningen i skoldebatten och som genom väl fungerande klinisk aktionsforskning också trovärdigt kan visa vad som är både problem och lösningar i skolan, med ”på riktigt”-data, kommer nog att kunna vinna samhällets aktning i högre grad än i dag. Situationen kan jämföras med läkarkåren, vars omdöme om problem och lösningar mer sällan ifrågasätts i samhällsdebatten. Yrkesstatus kan därmed sägas vara tätt sammankopplat med allmänhetens förtroende för varje yrkes förmåga att analysera sina utmaningar, finna fungerande lösningar och i offentliga sammanhang kunna visa att deras valda lösningar fungerar. En fungerande vetenskaplig metod skulle därmed kunna vara användbar för en yrkeskår i påstådd kris.
