Värdeskapande vetenskapande bygger på mixad metod. Mixad metod i en forskningsstudie innebär att samla in både kvalitativ data (exempelvis text) och kvantitativ data (främst siffror) i en och samma studie[1]. Några fördelar med detta är möjlighet att kunna analysera genom triangulering (att studera en fråga ur flera olika synvinklar), att samtidigt både kunna se detaljerna (zooma in i texten) och få överblick över helheten (zooma ut via siffror), samt att flexibelt kunna växla mellan två skilda världar i analysen (text respektive siffror)[2].
Trots många fördelar är mixad metod inom samhällsvetenskapen ytterst ovanligt. En anledning är att den samhällsvetenskapliga forskarvärlden är uppdelad i två läger – kvalitativ respektive kvantitativ forskning. Enligt denna uppdelning bör man som forskare arbeta endera enbart med siffror och statistik från exempelvis enkäter, eller enbart med text och andra kvalitativa utsagor från människor via exempelvis video, ljud, foto, observationer, fallbeskrivningar, fältanteckningar eller arkivdokument. Denna bittra kamp mellan två läger har kallats för ett krig, eller på engelska ”paradigm war”, där alltför mycket kraft har lafts på att beskriva och betona skillnaderna[3]. Trots att likheterna egentligen är fler. Båda läger försöker exempelvis reducera och beskriva insamlad data på ett sammanfattat och överblickbart vis, båda försöker analysera insamlad data med olika analysmetoder, båda försöker bygga förklaringsmodeller, och båda försöker dra meningsfulla slutsatser[4]. Med så gemensamma syften torde samarbete vara en bättre forskningsstrategi än krig.
Att värdeskapande vetenskapande bygger på mixad metod framgår av blanketten i figur 12. På blanketten finns flera fält både för kvalitativ fritext och för val av känslor och taggar som sedan kan kvantifieras och analyseras numeriskt. På så vis uppnås många av de fördelar som traditionellt brukar förknippas med mixad metod. Kvalitativ fritext ger en detaljerad beskrivning av vad som skett, samt varför och hur. Kvantitativa skattningar av känsloläge och taggar kan sammanställas till statistik som ger en sifferbaserad samlad översikt över hur det har gått för många deltagare. Hundratals lärares arbete med ett flertal uppdrag kan relativt enkelt visualiseras siffermässigt i en enda översiktlig tabell. Vill man sedan veta mer om detaljerna så övergår analysen till kvalitativ data. Textanalys kan då berätta historien bakom siffrorna – varför de är som de är.
Blanketten
för värdeskapande vetenskapande har alltid samma struktur, och innehåller därmed
alltid både fritext och kvantifieringar. Det leder till en viktig fördel,
nämligen att all text från varje deltagare alltid är ihopkopplad med kvantitativ
data. I analysfasen kan forskningsledarna därför alltid enkelt gå fram och tillbaka
mellan text och siffror. För varje siffra finns det text från många deltagare som
förklarar underliggande orsak-verkan mekanismer. För varje text finns det siffror
(känsloläge och taggar) som knyter texten till andra deltagares texter så att
övergripande mönster kan sökas och synliggöras.
[1] Se definition i Venkatesh m fl (2013, s.22).
[2] För en genomgång av olika fördelar med mixad metod, se Onwuegbuzie m fl (2005).
[3] Läs mer om detta i Bergman (2008) samt i Onwuegbuzie m fl (2005).
[4] Dessa likheter beskrivs av Onwuegbuzie m fl (2005).
