Skriftligt kollegialt lärande

Värdeskapande vetenskapande handlar mycket om skriftlig kommunikation. Handlingsorienterade uppdrag formuleras och förklaras i textform. De sprids sedan till alla deltagare via en skriftlig blankett. Reflektion efter prövat uppdrag samlas in i textform. Efterföljande analys fokuserar också främst på text. Detta innebär sammantaget ett mycket större fokus på textbaserad kommunikation än för annat vetenskapande i skolan.

Kollegialt lärande har annars traditionellt sett bedrivits med stor tyngdpunkt på muntlig kommunikation. Lärare sitter i många och långa diskussionsmöten där de får debattera pedagogiska frågor. Det möjliggör djup förståelse, men gör det svårare att analysera och sprida insikterna.

Ett annat sätt att vetenskapa i skolan är systematiskt kvalitetsarbete. Det är främst fokuserat på siffror. Dessa siffror samlas vanligtvis in via enkäter och från databaser med meritvärden och annan statistik. Resultaten blir lätta att sprida, men utmaningen blir istället att förståelsedjupet oftast nästan helt saknas. Siffror säger sällan något om varför det förhåller sig på ett visst sätt[1].

Endast de vetenskapliga metoder som möjliggör snabb analys av data har någon utsikt att fungera på bredare front i en konstant tidspressad skola. Därför har sifferbaserade metoder dominerat skolans vetenskapande hittills, trots att de sällan kan bidra med fördjupad förståelse. Att värdeskapande vetenskapande bygger i huvudsak på skriftspråket är därför ett medvetet val. Låg tidsåtgång vid dataanalys kan kombineras med goda möjligheter till fördjupad förståelse. En annan fördel är att insikter enkelt och omedelbart kan delas och spridas om de har satts på pränt redan när de uttrycktes. Även om muntlig kommunikation möjliggör djupare förståelse, är det enormt tidskrävande att omvandla tal till text på ett tillförlitligt sätt. Något som är nödvändigt vid vetenskaplig analys och spridning[2].

Jämfört med alternativen muntlig och sifferbaserad kommunikation så har skriftspråket därmed den överlägset bästa kombinationen av förståelsedjup, tidsåtgång vid analys och spridningsbarhet, se tabell 4. Allra minst tid tar analysen om man kombinerar skriftspråket med siffror. Därför innehåller blanketten för värdeskapande vetenskapande i figur 12 både skriftlig text och olika skattningar som i analysfasen kan omvandlas till siffror som underlättar analys.

Tabell 4. Jämförelse mellan muntlig, skriftlig och sifferbaserad kommunikation

Olika människor är olika benägna att kommunicera muntligt, skriftligt och siffermässigt. En del har mycket lätt för att uttrycka sig muntligt, och tar ofta till orda och hörs mycket på möten. Andra har lättare för att uttrycka sig i skrift, och föredrar att få sitta på egen hand och klura på formuleringar som sedan delas med andra. Ytterligare andra gillar att räkna på olika företeelser, och har stor förkärlek och fallenhet för att kalkylera sig fram till olika insikter.

Erfarenheten hittills av värdeskapande vetenskapande i praktiken är att ett stärkt fokus på skriftlig kommunikation ger förbättrad analyskapacitet och att fler deltagare får möjlighet att komma till tals. Det upplevs mer som dialog och analys på lika villkor. En utmaning är dock att alla inte har lika lätt för att uttrycka sig i skrift. Runt 5% av alla människor har dyslexi, ett faktum som är viktigt att ha med sig i det primärt skriftligt orienterade värdeskapande vetenskapandet. Även lärare kan faktiskt ha dyslexi. Samtidigt tyder erfarenheterna hittills på att skriftligt kollegialt lärande ändå passar för långt fler lärare än den muntliga motsvarigheten. Det sparar också mycket tid, främst i dokumentations- och analysfasen men även när man inte längre behöver generera alla insikter genom muntlig gruppdialog.

Även om värdeskapande vetenskapande främst bygger på skriftlig kommunikation, spelar både muntlig och sifferbaserad kommunikation viktiga roller. Både vid formulering av handlingsorienterade uppdrag och vid analys av insamlad data är muntlig kommunikation ett bra sätt att låta alla få komma till tals och bidra med insikter och erfarenheter. Vid insamling av skriftliga reflektioner är det också alltid obligatoriskt för deltagarna att även skatta känsloläge och effekter. Det gör att det i den efterföljande analysen går snabbt att ta fram siffror på lärares känslomässiga upplevelser och på lärares upplevda effekter. Detta möjliggör sedan en kraftfull kombinerad siffer- och textanalys.

[1] För några utmaningar med enkäter, se Phellas m fl (2011) samt Kelley m fl (2003).

[2] Transkribrering innebär att man lyssnar på inspelad muntlig kommunikation, och skriver ner vad som sagts och ibland även hur det sagts (intonation mm). Transribrering är dock synnerligen tidskrävande. En timmes muntlig dialog brukar ta 4-5 timmar att transkribrera, och ytterligare tid att kodifiera och analysera.