Detta är värdeskapande vetenskapande

0
30

Detta avsnitt introducerar bokens huvudtema – värdeskapande vetenskapande. Vad är egentligen detta för något? Det finns några olika sätt att svara på den frågan. Svaren är lite olika långa. Vi börjar med det allra kortaste svaret:

“Värdeskapande vetenskapande är en ny vetenskaplig metod som fungerar väl i skolan. “

Det som är nytt är att vi har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker som tidigare sannolikt aldrig har använts ihop, varken i skolan eller någon annanstans. Det handlar bland annat om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelseinsamling och kodning av kvalitativ data. Mer detaljer följer strax.

Men är verkligen en kombination av etablerade metoder att betrakta som en ny metod? Ja, det vill vi här göra gällande[1]. Utöver kombinatorikens bidrag till nyhetsvärdet så har vi även behövt hitta på en del nya och aldrig tidigare använda forskningsgrepp.

En vetenskaplig metod som visat sig fungera väl i skolan

Hur vet vi då att metoden fungerar väl i skolan? Helt säker kan man aldrig vara. Skolan är en kompex typ av verksamhet, där en metod kan fungera bra på en plats men sämre på en annan. Men faktum är att vi under en längre tioårsperiod har experimenterat på ganska många ställen med nya sätt att arbeta vetenskapligt i skolan, och därigenom gjort en del mycket lovande insikter och framsteg på området. Ett stort antal skolutvecklingsprojekt har genomförts runt om i Sverige, och även utomlands[2]. Efter många misslyckade försök landade vi till slut i en vetenskaplig metod som praktiskt verkade fungera allt bättre, för allt fler deltagare, i allt fler skolor. Under 2019 blev det uppenbart, utifrån lärares och skolledares respons, att vi hade fått fram en kombination som fungerade riktigt bra för skolans behov av vetenskapande. Många stora och små justeringar och tillägg under lång tid gav till slut ett glädjande resultat – en vetenskaplig kombinationsmetod som fungerade väl i skolan. Givet bristen på vetenskapliga metoder som fungerar väl i skolan så är just den aspekten kanske det allra mest intressanta här. Att metoden fungerar i just skolan.

Några positiva effekter vi har sett

Nu är detta inte en vetenskaplig artikel, så fokus här kommer inte vara på att ”bevisa” eller ”övertyga” dig som läsare om att metoden fungerar väl i skolan. Den frågan hänvisar vi påpassligt till andra arenor. Denna bok handlar istället om att beskriva metoden i så pass detaljerad form att du som läsare kan förstå hur och varför den fungerar i skolan, samt att kunna tillämpa den i din egna skola om du vill. Mot slutet av boken kommer vi även beröra lite mer i detalj vilka positiva effekter vi sett i skolan, samt ge vår bild av varför vi tror att just denna vetenskapliga metod ger dessa positiva effekter.

Det kan ändå vara värt att här mycket kort nämna några effekter vi sett. Det handlar bland annat om förenklat samarbete kring lärares vetenskapliga arbete, synliggörande av effekter av olika utvecklingsidéer bland elever (både positiva effekter och avsaknad av effekter), stärkt utvecklingsledarskap för skolledare (nu blir det äntligen möjligt att utöva pedagogiskt ledarskap säger de), stärkt systematiskt kvalitetsarbete (bättre data ger stärkt analysförmåga) och sist men kanske viktigast – ökad kvalitet i skolans kärnverksamhet (utvecklingsidéer får bättre effekt när alla lärare deltar konkret genom hypotesprövande i sitt egna klassrum).

Exakt hur väl metoden fungerar i skolan är ännu för tidigt att säga. Det får framtiden utvisa. Men det är uppenbart att metoden fungerar tillräckligt väl för att det ska vara mödan värt att skriva en bok om den. Förhoppningsvis är det också mödan värt att läsa boken. Det kan dock bara du som läsare bedöma.


[1] För den teoretiskt intresserade läsaren så är kombinatoriska innovationer huvudtemat i ekonomen Joseph Schumpeters (1934) berömda definition av innovation. Se även Ogbor (2000).

[2] Exempel på deltagande kommuner har utöver Uddevalla varit Sundsvall, Varberg, Göteborg, Kungsbacka, Hultsfred, Falkenberg, Åstorp, Skurup, Åtvidaberg, Lerum, Söderhamn, Växjö, Landskrona, Huddinge, Nacka, Skövde och Skara. Ett flertal andra organisationer har också deltagit, främst Skolverket, Chalmers, Me Analytics AB, Region Skåne, Ung Företagsamhet, Ungt Entreprenørskap, Framtidsfrön, Luleå Tekniska Universitet, Lunds Universitet, University of Huddersfield, University of Wales Trinity Saint David, Århus Universitet, VIA University College, Rakkestad Ungdomsskole, EU-kommissionen (Joint Research Centre), Esenyurt Halk Egitim Mudurlugu, Mustafa Yesil Ortaokulu, Fridaskolorna och Academedia.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here