Kompetensutveckling för lärare leder sällan till förändrad klassrumspraktik, och ännu mer sällan till positiva effekter på elevers lärande. Ett grundproblem är svårigheten i att mäta och följa effekter av lärares kompetensutveckling på elevers lärande. Värdeskapande vetenskapande är en ny och fungerande lösning på den utmaningen. När mixade data löpande samlas in kring vilka effekter lärare ser av olika handlingar de genomför med eleverna, blir det möjligt att följa vilken kompetensutveckling som leder till önskade effekter på eleverna.
Vid kompetensutveckling blir det nämligen enklare för lärarna att veta vad som kan prövas, komma ihåg att prioritera utvecklingsarbetet, skrida till handling praktiskt och efteråt samla in data om effekter. Allt vardagligt görande och dess effekter blir också synligt direkt, vilket gör det lättare att få med alla på resan. Tiden från idé till analys kortas, vilket även möjliggör snabbare och mer relevant stöd till lärare från lärledare, skolledare och experter. Utvecklingsarbetet blir också mer integrerat i vardagen. Allt detta leder sammantaget till att kompetensutveckling får starkare effekter i form av bättre undervisning med elever som lär sig bättre och att dessa effekter dokumenteras vetenskapligt. Detta är vad vi fått höra av lärare, lärledare och skolledare.
