VBES.SE

Det sägs att chefen för USAs patentverk, Charles H. Duell, år 1899 lämnade in sin avskedsansökan med motiveringen: ”Allt som kan uppfinnas är nu uppfunnet och därför är det lika bra att lägga ner patentverket” Så här i efterhand kan vi skratta åt tanken att världen skulle ha varit färdigutvecklad för över 120 år sedan. Vi kan också begrunda den svindlande samhällsutveckling som de kommande 120 åren förmodligen kommer bjuda på. Det mesta talar för att världen är lika lite färdigutvecklad idag som den var 1899. Ändå finns det många människor som verkar tycka att skolan är färdigutvecklad, eller i alla fall, att skolutveckling inte är så viktigt....

Denna bok innehåller tre delar som nu kortfattat kommer introduceras. Delarna behöver inte nödvändigtvis läsas i den ordning de är nedskrivna. Vill man exempelvis hoppa direkt till frågan ”varför värdeskapande vetenskapande?” så kan man börja med del tre. Kom bara ihåg att delarna bygger på varandra. I både del två och del tre används flera ord och begrepp som kan kännas svårbegripliga utan den förklaring som givits i tidigare avsnitt. Första delen handlar om att etablera begreppen vetenskapande respektive värdeskapande i relation till skolan. Vad innebär det egentligen att arbeta vetenskapligt i skolan? Och vad menas med värdeskapande lärare och elever i skolan? Vem skapar värde för vem...

Datainsamling och dataanalys utgör kärnan av vetenskapligt arbete, och går inte att välja bort om man vill göra minsta anspråk på att vara vetenskaplig. Strukturerad datainsamling handlar om att dokumentera insikter, vilket tar tid. Med dagens redan stora dokumentationsbörda är det därför många lärare som betraktar lärares vetenskapande med skeptiska ögon. Hinner vi verkligen med ytterligare dokumentation? Ja, det är vi nog så tvungna att göra. Men det behöver inte heller vara ett så stort problem om vi kan hitta bra sätt att samla in data på tidseffektiva sätt som fungerar i lärares vardag. Denna bok beskriver ett sådant...

Detta avsnitt introducerar bokens huvudtema – värdeskapande vetenskapande. Vad är egentligen detta för något? Det finns några olika sätt att svara på den frågan. Svaren är lite olika långa. Vi börjar med det allra kortaste svaret: "Värdeskapande vetenskapande är en ny vetenskaplig metod som fungerar väl i skolan. " Det som är nytt är att vi har kombinerat ett flertal etablerade vetenskapliga perspektiv, metoder och tekniker som tidigare sannolikt aldrig har använts ihop, varken i skolan eller någon annanstans. Det handlar bland annat om klinisk forskning, aktionsforskning, upplevelseinsamling och kodning av kvalitativ data. Mer detaljer följer strax. Men är verkligen en kombination av etablerade metoder att betrakta...

Blanketten som används för all datainsamling är ett annat sätt att förklara vad värdeskapande vetenskapande är. Trots att ordet ”blankett” snarare för tankarna till byråkratisk myndighetsutövning, med Skatteverket som kanske främsta utövare. Och visst kan man ifrågasätta värdet av blanketter i vårt samhälle. Är det verkligen ytterligare en blankett skolan behöver? Skolan är ju redan ganska blankettkompetent. Många olika vardagsfrågor löses i skolan med ännu en blankett. Fritids, läxor, sjukdom, åtgärdsprogram, fortbildning, ledighet med mera. Nyttan med blanketter handlar framförallt om att strukturera insamling av data från många människor, samt att vägleda dem som behöver bidra med data. En väl designad blankett kan också spara tid och öka...

Nu kommer vi slutligen till det överlägset längsta och mest detaljerade sättet att förklara vad värdeskapande vetenskapande är: Värdeskapande vetenskapande är en kombinationsmetod med 29 olika ingående delar, se Tabell 1 nedan. De 29 delarna är indelade utifrån hur teoretiska eller praktiska de är. Denna indelning bygger på forskning om hur man bäst beskriver en metod så att läsaren har förutsättningar att kunna tillämpa den. Det är viktigt att inte bara beskriva teoretiska tankesätt, utan också vara konkret och beskriva arbetsmodeller och taktiker på en mycket detaljerad praktisk nivå. Figur 13 visar ett ramverk som underlättar beskrivning av metoder genom att ange tre nivåer som behöver beskrivas...

Designprinciper är ett begrepp hämtat från designforskning, som är en ny och starkt växande forskningstradition grundad av forskaren och Nobelpristagaren Herbert Simon. Startskottet för designforskning var Simons bok The Sciences of the Artificial (Simon 1969). Bokens huvudargument var att det krävs en annan sorts vetenskap för lärare, ingenjörer, arkitekter, advokater, läkare och andra som skapar artificiella företeelser och situationer i sitt yrke. Alla som agerar för att att ta sig från en befintlig situation till en mer önskvärd situation arbetar i grunden med design. Simon konstaterade att de traditionella vetenskaperna – naturvetenskap och samhällsvetenskap – har som mål att analysera, beskriva och förklara befintliga och naturligt förekommande företeelser...

Värdeskapande vetenskapande handlar mycket om skriftlig kommunikation. Handlingsorienterade uppdrag formuleras och förklaras i textform. De sprids sedan till alla deltagare via en skriftlig blankett. Reflektion efter prövat uppdrag samlas in i textform. Efterföljande analys fokuserar också främst på text. Detta innebär sammantaget ett mycket större fokus på textbaserad kommunikation än för annat vetenskapande i skolan. Kollegialt lärande har annars traditionellt sett bedrivits med stor tyngdpunkt på muntlig kommunikation. Lärare sitter i många och långa diskussionsmöten där de får debattera pedagogiska frågor. Det möjliggör djup förståelse, men gör det svårare att analysera och sprida insikterna. Ett annat sätt att vetenskapa i skolan är systematiskt kvalitetsarbete. Det är främst fokuserat på siffror. Dessa siffror...

Värdeskapande vetenskapande bygger på mixad metod. Mixad metod i en forskningsstudie innebär att samla in både kvalitativ data (exempelvis text) och kvantitativ data (främst siffror) i en och samma studie. Några fördelar med detta är möjlighet att kunna analysera genom triangulering (att studera en fråga ur flera olika synvinklar), att samtidigt både kunna se detaljerna (zooma in i texten) och få överblick över helheten (zooma ut via siffror), samt att flexibelt kunna växla mellan två skilda världar i analysen (text respektive siffror). Trots många fördelar är mixad metod inom samhällsvetenskapen ytterst ovanligt. En anledning är att den samhällsvetenskapliga forskarvärlden är uppdelad i två läger – kvalitativ respektive kvantitativ...

När forskningsledaren har genomfört den formativa, den mixade och den grafiska analysen är det dags att bjuda in alla deltagare till kollegial analys i form av ett analysmöte. Detta är ett möte på ungefär två till tre timmar, där så många som möjligt av deltagande lärare är inbjudna att vara med. Syftet är främst att bredda antalet personer med relevanta erfarenheter och insikter som är med och kreativt tolkar resultatet tillsammans, men också att bibehålla en känsla av delaktighet och relationell reciprocitet bland alla deltagare. Ett analysmöte kan inledas med att forskningsledaren under cirka en halvtimmes tid presenterar den grafiska analysen, de olika teman som framkommit i den mixade...

Med denna bok kan skolan sägas gå från noll till en välfungerade metod för vetenskapande som involverar all personal på en skola. Vad är nu grejen med det? Varför ska hela skolans personal ens bry sig? Räcker det inte med den vanliga lilla klicken engagerade eldsjälar? Kommer det verkligen göra skillnad att alla är med och forskar på riktigt? Ja, vi tror det. När många skolor runt om i landet till slut lyckas etablera en forskarkultur som involverar alla på skolan tror vi det kommer göra stor skillnad både på kort och längre sikt. Inte bara för personalen och eleverna, utan för hela omgivande samhället. Dessa effekter sammanfattas i...

Flera olika yrkesroller förändras när metoden värdeskapande vetenskapande tillämpas. Vissa yrkesroller förändras mer än andra, främst då lärledare och experter. Med expert menas här både högskoleforskare och andra auktoriteter. Andra yrkesroller förändras lite granna, såsom skolledarens. Den yrkesroll som kanske förändras minst, i alla fall på kort sikt, är lärarens. Och det är nog tur det. Stora förändringar för många människor är alltid svårt att hantera rent praktiskt. Kanske är det just den marginella förändringen för lärare som gör att värdeskapande vetenskapande fungerar så väl i praktiken. Låt oss nu titta på förändringar i de fyra viktigaste yrkesrollerna – lärare, skolledare, lärledare och expert. För läraren är, i bästa...