Många av de som arbetar på huvudmannanivå ser värdeskapande vetenskapande som en naturlig vidareutveckling av deras befintliga systematiska kvalitetsarbete. Det blir ett nytt och enkelt sätt att uppfylla myndigheternas krav på systematik, struktur, rutiner och dokumentation. Med hjälp av aktiviteterna och teknikerna i värdeskapande vetenskapande får huvudmannen vetenskapligt robusta svar på viktiga frågor som: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Därmed stärks analysförmågan.
Mer “på riktigt”-material
Även på skolenheter ser man vinster i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolledare talar om att de får mer av ett ”på-riktigt”-material. Ett datamaterial de uppfattar som mer tryggt och sant och som underlättar för dem att se mönster och fatta beslut. Tiden från beslut om insats till analys och eventuell ny riktning kortas också väsentligt, från runt ett år till några månader.
Nytt sätt att mäta lärande på arbetsplatsen
Ett skäl till att värdeskapande vetenskapande kan bidra till det systematiska kvalitetsarbetet är att metoden utgör ett nytt fungerande sätt att fånga och mäta det så svårfångade lärandet som sker på arbetsplatsen, just i den stund då det sker. Det kan sägas vara en sorts mätteknik som mäter bredare, djupare och mer i nuet. Därmed fångas mer av det som verkligen betyder något för skolans kvalitet. Alltför snäv mätning har annars länge varit en vanlig kritik mot det systematiska kvalitetsarbetet. Vad säger egentligen medarbetarenkäter, elevenkäter och meritvärden om varför det går som det går? Inte mycket.
