Introduktion till vår kommande bok

0
66

Det sägs ofta att chefen för USAs patentverk, Charles H. Duell, år 1899 lämnade in sin avskedsansökan med motiveringen[1]:

”Allt som kan uppfinnas är nu uppfunnet och därför är det lika bra att lägga ner patentverket”

Så här i efterhand kan vi skratta åt tanken att världen skulle ha varit färdigutvecklad för över 120 år sedan. Vi kan också begrunda den svindlande samhällsutveckling som de kommande 120 åren förmodligen kommer bjuda på. Det mesta talar för att världen är lika lite färdigutvecklad idag som den var 1899. Ändå finns det många människor som verkar tycka att skolan är färdigutvecklad, eller i alla fall, att skolutveckling inte är så viktigt. Kanske för att de tycker sig redan ha hittat tillräckligt bra sätt att arbeta på. Eller kanske för att de av olika skäl inte känner att de hinner eller orkar med att utveckla sig mer i sin yrkesroll just nu.

Men tänk om det finns nya sätt att utbilda som väntar på att upptäckas, och som får fler elever att lära sig mycket mer i skolan? Nya sätt som får deras lärande att fördjupas så till den grad att hela klasser av ungar kastas in i ett mångårigt, självreglerat och djupt meningsfullt lärande av både faktakunskaper och förmågor? Och tänk om dessa nya sätt också är mycket roligare för både lärare och elever? Och även gör eleverna mindre benägna att starta bråk? Så att den tid många lärare idag lägger på konflikthantering och efterföljande föräldradialog istället kan läggas på kvalitetstid tillsammans med eleverna?

Till alla er som tror att en sådan tanke är överoptimistisk, ja kanske helt orealistisk: ni kan nu sluta läsa denna bok. Jag är ledsen, men boken är tyvärr inte skriven för er. Boken är istället skriven för er som tror att skolan om 120 år kan komma att fungera mycket bättre än vad den gör idag. Trots att vi idag inte säkert kan säga om alla välfungerande pedagogiska idéer som kan uppfinnas redan har uppfunnits. Eller kanske just precis därför.

Att arbeta vetenskapligt handlar nämligen i grunden om att leta efter nya företeelser, tankesätt och metoder som fungerar bättre än dem vi tillämpar idag. Det var precis så vi människor gjorde avgörande framsteg på områden som elektricitet, röntgenstrålning, antibiotika, hållbarhet, jämställdhet, normkritik, design, kognitiv terapi, med mycket mycket mera. Vetenskaplighet har under sin ganska exakt 400 år långa historia[2] visat sig vara den kraftfullaste metodik mänskligheten någonsin har använt i sin strävan att utveckla vår värld.

Därför är det synd att många lärare ifrågasätter varför skolan ska lägga tid på att arbeta mer vetenskapligt[3]. I denna bok väljer vi att tolka det som att det beror på metodförvirring. Att skeptiska lärare helt enkelt inte vet hur de ska göra, rent praktiskt i skolvardagen, för att arbeta mer vetenskapligt. Och att de därför ställer sig kritiska till hela idén om vetenskaplig skola.

Vad kan då passa bättre än en bok som i detalj beskriver ett konkret sätt för skolor att arbeta vetenskapligt? Och att just detta sätt har visat sig fungera ”gôr-bra”, som vi säger i Göteborg. Även om just Göteborg som skolhuvudman inte varit särskilt drivande i arbetet. De har haft fullt upp med andra viktiga frågor.

Vi som arbetat fram denna metod har valt att kalla den för värdeskapande vetenskapande. Vi tror att det kan vara den första vetenskapliga metoden som fungerar väl i praktiken och på bredden i skolan. I så fall går vi från noll till en metod som låter alla på skolan bli delaktiga i vetenskapandet.

Om det nu är den första kan såklart diskuteras, det beror ju på vad man menar med vetenskapande. Först-frågan är inte heller en viktig fråga. Precis som med patent så är inte huvudsaken vem som kom på något användbart, hur nytt det var, eller när det skedde, utan snarare att detta något kommer till allmänhetetens kännedom och breda användning. Det är därför patentverk finns. Och precis som att ett patent främst är ett skriftligt nedtecknande av en ny och fiffig idé så att andra ska kunna förstå och använda den, så behöver en potentiellt ny och användbar metod skrivas ner. Det var därför denna bok kom till. Syftet är helt enkelt att beskriva och sprida en ny vetenskaplig kombinationsmetod, byggd på både etablerade och nya pusselbitar, som vi tror kan bidra till en mycket bättre skola.


[1] Citatet är en faktoid byggd på ett skämt från 1899, och används flitigt bland innovationsförespråkare för att locka fram ett skratt, läs mer i Sass (1989).

[2] Startpunkten för modern vetenskap anses ofta vara Novum Organum av Bacon (1620).

[3] Se genomgång kring lärares attityder till vetenskaplighet av Kroksmark (2010).

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here